torsdag 18 mars 2010
Rykten
Allt började så himla bra. De hade umgåtts mycket sen de hade firat nyår ihop.
Hon hade aldrig tänkt på honom det sättet innan, men när hon tänkte efter så var han riktigt söt. Charmig på något sätt.
Han var alltid lite blyg så det var hon som fick ta första steget.
Det var när bara de två äntligen skulle få kolla på film själva utan att det var massa folk runt omkring.
De låg i sängen och han höll om henne, hon låg länge och tänkte på om hon skulle våga kyssa honom, men när filmen tog slut så kunde hon inte vänta längre.
Kyssen varade länge och det var precis som den där första kyssen skulle vara. Den betyder ju otroligt mycket, tyckte hon. De log mot varandra och låg nästan vakna hela natten och pratade.
De hade ju känt varandra sen innan, men allt var ju lite nytt nu. De fick ju chansen att veta mer om varandra, skratta kunde de verkligen göra tillsammans.
Om allt bara hade kunnat förbli som den dagen. Bara dem två, den underbara kyssen och skrattat de hade delat.
De hade nu varit ihop ett tag och det kändes riktigt bra tills de där ryktena satte igång.
Hon hade aldrig känt något så ont, det var en klump i hennes mage.
Han hade nu börjat lyssna på de där idioterna, de ryktena som sa att hon hade varit med någon annan. Att han kunde tro något så om henne kunde hon verkligen inte förstå och om han inte kunde lita på henne så kunde de inte vara tillsammans. Att ryktena bara var lögner hade hon länge försökt att få honom att förstå, men han sa att vem skulle inte vilja ha en sådan vacker tjej som dig. Han hade varnat henne i början eftersom har var så väldigt svartsjuk av sig, men hon skulle aldrig göra något som skulle såra honom. Hon var ju dödskär i honom.
Det kändes så tomt, det var som om tiden hade stannat utan honom vid hennes sida. Skulle det någonsin gå över.
Hon bestämde sig för att rycka upp sig och började gå ut och skratta igen. Hennes kompisar blev riktigt glada när hon dök upp på den festen de alla pratat så mycket om.
De dansade och skrattade, men det kändes fortfarande tomt.
Älskade hon honom, nej det visste hon inte. Hur kunde han bara försvinna så där.
Våren satte i gång och hon tyckte att det var dags att börja sola lite smått igen så att hon kunde känna sig fräsch till sommarlovet och skolavslutningen.
Det var så de råkade kliva in i varandra igen, när hon var på väg till solariet och han var på väg hem till en kompis.
Hon kände hur hjärtat hoppade till och de stod länge och kollade varandra i ögonen.
Han hade inte förändrats något, han var fortfarande lika söt. De sa inget på en stund tills han sa
-förlåt, Jenny. Jag saknar dig så otroligt mycket. Kan du förlåta mig?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar